fäller en tår...

Jag sitter här och sörjer vår bloggs långsamma men uppenbara väg mot döden. Men jag tror att det är som med jesus, den kommer återuppstå! Ja, hoppet om återuppståndelsen klamrar jag mig fast vid för glatta livet.

Oojojo gudanadå, vad många fina ord jag har använt nu, men det känns bra för denna stund känns högtidlig. Nu är det nog som vanligt att ingen för utom gubben i min hjärna förstår vad jag pratar om, men det gör ingenting, jag har iallafall gubben i min hjärna.

Jag tror att jag ska avsluta detta korta men spektakulära (be mig helst aldrig uttala det ordet högt) inlägg nu, jag tycker jag gjort en god gärning idag genom att ja, jag vet inte, skriva ett inlägg typ. Sjuk är jag dessutom, lite iallfall. Jag ska gå och lägga mig kl 7, ... ehh.... jaha.. det är om 2 minuter.. jamen gonattdå

jag tror att anledningen till detta konstiga inlägg är att jag halvomhalvt varit död idag, men även jag återuppstår, halleluuulja!

hejdo!

moa